Klockan är halv två och poy ligger och snusar skönt i sängen som vanligt. Verkar så underbart att bar vara trött och kunna sova normala tider! Har återinskaffat mina Neurol-tabletter som ska hjälpa vid oro och lätta sömnrubbningar. Hjälper lite men nog för det mesta inbillning Det som är jobbigt med att inte kunna somna är allt grubblande som blir gjort, hade gärna väntat 30år till innan jag grubblar så mkt som jag gör nu. Oftast om helt oviktiga saker, skapar olika tänk om-senarion som får mig att tänka i cirklar om ngt som ofta är helt otänkbart och bananas. Kan tex vara vad hade jag kunnat ge eller göra eller offra för att träffa mormor och morfar igen, eller om jag hade kunnat fråga hitler en enda fråga vad hade det då varit? om jag hade vunnit en miljon hade jag då skänkt bort halva delen till mer behövande eller är det bara önsketänkande för att det inte är så stor chans att jag vinner? och så forsätter det... Tänker ofta oxå på saker som hänt som man inte kan ändra på, saker jag sagt eller gjort igår eller för tio år sen, jag hade fan passat som handen i handsken på antingen koko-huset eller ålderdomshuset, hellre koko-huset om jag tänker efter, tänker att man får bättre mediciner där.
En annan stor nackdel är ju att jag inte orkar gå upp på dagarna, ibland ligger jag vaken men fortfarande i sängen till poy kommer hem, kan inte riktigt se ngn anledning att gå upp. Ibland ligger jag och sover, kan lätt sova i mer än 12h när jag väl somnar vilket leder till migrän vilket i sin tur leder till mer trötthet. Ibland blir det helt tvärt om, att jag är uppe hela natten och dagen, gå på ngn överskottenergi men sen blir jag megatrött såklart...
Fan vilket segt inlägg men så är det när jag sitter här, uttråkad. Hahaha, emellanåt är jag lite creepy och går och kollar på poy när han sover, sån är jag....
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar