Samtidigt som det är mkt som har hänt så har det inte hänt ett skit på sistone...
Jag bestämde mig i sista sekund som vanligt att jag ändå skulle följa med på skidsemester med systrar pojkvänner och vänner till dem. Kände att jag bara var tvungen till att komma hemifrån, från min destruktiva beteende. Tyvärr fick jag lämna min pojk hemma.
Iallafall så var det en fantastisk semester! Vi var i Canazei i norra Italien. Det var strålande solsken varje dag, upp till 13grader i backen, rena rama vårvärmen men samtidigt bra skidåkning. Det blev bara en riktig festkväll som var sådär, började bra men slutade inte på bästa sättet. Skönt att komma bort var det iallafall men efter en dag hemma var det dax för begravning. Den 14februari, på alla hjärtans dag begravde vi mormor. Det var hårt! Kändes som ännu en fjärdedel av mitt hjärta försvann. Efter det tog det inte lång tid innan jag återigen deppade ihop. Vaken hela nätterna för jag kan inte lägga mig i sängen om jag inte vet att jag kommer somna direkt för då börjar tankarna rulla iväg och det är aldrig positivt nuförtiden.
Iallafall så var vi på kalas i fjellbo i lördags. Först käkade jag, poy och louise good mat, spelade spel och svepte en del vin. Sen kom maria o henk o hämtade oss för att ta oss till lannet.
Det var en trevlig fest med en väldigt glad födelsedagspiga! Tyvärr så drack jag för mkt så det slutade inte så bra... Ska låta bli spriten tills jag blir lite gladare igen. Blev en del djupa samtal, många tårar och lite uppkast för att avsluta natten.
Hoppas snart att allt kan bli normalt