multibelt....

Igår kväll gjorde jag det mysigt för mig själv. Laddade ner filmen som man (jag) måste se, och fluffade upp kuddarna i sängen. Jag började kolla på filmen med blandade förväntningar, har hört både bra och dålig kritik om den. Den var ganska seg i början men en bit in satt den igång...Och när det väl började hända saker i filmen började det hända saker med mig, multibelt...jag kunde inte sluta! Det var alltså sex in the city-filmen jag så och jag grät, grät...Lite pinsamt men mest konstigt! Tror jag gjorde för att det har hänt ganska mycket i mitt liv på sistone, med mina olika relationer till vänner och familj. Tror att tårarna låg precis vid ytan och väntade på att bubbla fram. Iallafall filmen var inte så sjukt bra men inte så sjukt dålig heller, lite mitt emellan.
Andra filmer jag alltid gråter till: Schindlers list, Lilja forever och Gilbert Grape.